Lite oväntat förvandlades en i övrigt ganska kylslagen tisdag till en riktigt skön försommarkväll, med sol och riktigt varm temperatur. När jag kom hem från jobbet passade jag på att vara ute och njuta i 1,5 timme. Härligt när solen silar genom äppelträdets blombeklädda grenar och världen plötsligt är grön!
Även om det har regnat lite grann de senaste dagarna, så har det inte kommit tillräckligt mycket på de nysådda krassefröna i slänten nere i köksträdgården. Jag drog ut slangen och vattnade på rejält. (De gröna prickarna är inte krasse, utan frön från träden.) Här har för övrigt min loppisbänk hamnat, iallafall för tillfället. Den är nog mer charmig än vad den är hållbar, hihi! Man får sitta med andakt.
Plåtkorpen har jag placerat på den avsågade stubben nere i moraset. Den blev riktigt kul där! De gröna lianerna som klättrar upp på stammen är humle. Kanske gräver jag upp den och gör en riktig humlestör någonstans istället. Kanske inte...
Utanför växthuset står en liten pall, som maken hittade under ett snabbt besök på en veteranmarknad på campingen i grannbyn i lördags. Vi gjorde ett snabbt stopp där när vi kom från tippen och hade varit och lämnat tillbaka släpet. Nu när vi har slängt så mycket kan vi ju fylla på med ny bråte, hihi!
Innan jag drog in slangen i källaren igen, så satt jag här på hörnan och filosoferade en stund. (Känner du igen stolen, Tamara?) Jag klippte gräsmattan för andra gången i helgen, vilket ger den där härligt prydliga parkkänslan som jag tycker är så skön.
När vi vaknar imorgon är vi halvvägs in i arbetsveckan. Igen... Kan någon förklara var tiden tar vägen just nu? Jag hinner inte riktigt med.