Idag hittade jag en bortglömd påse i en låda innehållandes en näve röd- och vitfärgade frökapslar. Uppenbarligen tänkte jag att de skulle passa finfint i något adventspyssel när jag köpte dem, vilket de säkert också gör. Problemet är bara att jag inte riktigt kommer ihåg vad jag tänkte, haha!
Hur tänkte jag här?
Adventsstök och tomtebesök
Dagens adventsstök avslutades med ett långt och välgörande bastubad. Något dopp i tunnan var dock inte det minsta lockande idag, för det är nästan nollgradigt ute. Imorgon ska jag stöka klart, och sen får nog dammsugaren komma fram ett varv innan adventsfriden kan lägga sig helt över stugan. Ikväll ska jag bara sitta och tindra med ögonen. Nu börjar ändå en underbar tid.
Första advent
Så blev det första advent i stugan. Årets variant av adventsstake totade jag ihop redan förra helgen, då jag virade grön mossa från skogen runt en halmstomme, som jag sedan tryckte ner ljushållare och paradisäpplen i. Vi tände första ljuset medan vi åt frukost framför TV:n i röda rummet imorse. Så mysigt!
Mossan jag plockade förra helgen var lite brun och tråkig, så senare idag fäste jag små kvistar av lingonris här och där för att hela skapelsen skulle bli lite grönare. Och nog blev det finare så. Det blev nästan som en luciakrona, så jag kan till och med ha den på huvudet om jag vill, hihi! Både lingonriset och paradisäpplena fäste jag genom att böja små dubbelvikta märlor av ståltråd, som nästan fungerar som hårnålar när man trycker ner dem i underlaget. Det håller jättebra, även om man vill hänga upp kransen.
Under eftermiddagen drack jag adventskaffe med mina föräldrar via Skype. Tänk vilken fiffig uppfinning ändå, och extra tur att den möjligheten finns nu, när vi måste hålla distans. Jag har även tittat lite grann på live-sändningen med super-duper-mega-charmiga TV-kocken Susanne Jönsson, när hon och Clara Lidström (Underbara Clara) adventsstökade hemma hos Clara. Det var feelgood-TV som heter duga. Om ni missade den fyra timmar långa sändningen kan ni titta på den i efterhand på SVT Play.
Måseskär i fönstret
Advent i bastustugan
Nere i bastustugan lyser adventsstjärnan dygnet runt. Planen var egentligen att jag skulle sätta en tajmer på den, men nu när jag jobbar hemifrån hela dagarna tycker jag att det är så himla mysigt att stå i köksfönstret och se hur det lyser där nere. Vi har dessutom haft riktigt gråmulna dagar, så det kan gott lysa lite. Ljusslingan runt rosportalen bidrar också till adventsstämningen.
Stjärnan är en sådan där på lampfot, vilket jag tycker är himla smidigt. Det är skönt att slippa "klydda" med krokupphängning och sladdar som inte vill hänga rakt. Fast jag har sett att det finns en liten mojäng som man kan trä på sladden, som håller hängande stjärnor på plats också. Lika smart uppfinning som gemet ju.
Bä bä vita lamm
December är den roligaste säsongen att scrolla runt på Tradera, för då finns det så himla mycket kul julgrejer att titta på. Tyska porslinstomtar, antika änglaspel och gammalt julgranspynt, you name it - it's there. För att inte tala om sådana där små tändsticksfår i papier maché med ben av tändstickor, som alltid dyker upp så här års. (Och ingen annan tid på året.) Jag har haft det som lite av en tradition i december att ge mig själv ett nytt exemplar i tidig julklapp. De blir alltid fånigt dyra, men de är ju så himla charmerande. Var och en har sitt eget uttryck och personlighet.
Genom åren har jag samlat på mig en hel liten skock. Tidigare förvarade jag dem i jullådan och lät dem bara komma fram till advent, men sedan förra julen har de blivit kvar på en hylla i vitrinskåpet i gröna rummet. Det är ju ändå fint att se dem året runt. I år har jag faktiskt inte köpt något får. Kanske tänker jag att samlingen redan är komplett. Kanske inte.
Basturitualen
Att bygga baststuga var egentligen makens stora dröm från början, men nu när den finns, så har även jag blivit frälst och en lika frekvent besökare. Vi bastar i genomsnitt två gånger i veckan, året runt. Vilken himla livskvalitet det är att få tassa ner dit, inte minst efter 8 timmars hemarbete en helt vanlig torsdag.
Sommarens projekt i retrospektiv
Någon årskrönika för tråk-året 2020 är man ju inte direkt sugen på att göra, men jag kan inte låta bli att roa mig med att titta tillbaka på vad vi faktiskt åstadkom på ett par veckor under sommarens "hemester". Sommarens plan var att ägna oss åt lite landscaping nere i det vi kallar moraset, men att vi skulle hinna så mycket som vi gjorde den här säsongen, trodde vi inte i början av året. Den första etappen vi tog oss an var längs norrgaveln på stugan, där vi fick börja med att köra med röjsågen och sedan gräva bort en massa ogräs.
Tur att man tar bilder som hjälper en att komma ihåg, för annars är det så lätt att glömma hur det faktiskt har sett ut. Och när jag ser det här tänker jag att sommaren 2020 blev ganska bra, trots omständigheterna.
Dörrkransar
Igår totade jag ihop julkransar. Två stycken, närmare bestämt. Den större av dem har jag hängt upp på utsidan av pardörrarna på glasverandan. Där sitter det redan en spik för ändamålet, som brukar bli "kvarglömd" där året runt. Jag blir lika glad varje gång jag ska hänga upp julkransar, hihi!
Andra advent
I skrivande stund tittar vi på damernas skidskytte och adventsfikar med Pågens små lussekatter. Bakar gör jag inte i år (heller), men dessa var alldeles lagom stora och väldigt saftiga och fina. Och russinfria, om det är viktigt för någon. Rosa adventsstjärnor har jag aldrig haft förut, men i år har jag det i köket. Jag tycker att den här gyllenrosa varianten är så himla vacker.
Jag har faktiskt målat om en lykta också, men den hann inte fastna på bild innan skymningen föll, så den får jag väl visa en annan dag. Nu hejar vi på Sverige!
En gul jul?
Kan julen vara gul? Ja, enligt många är det faktiskt den stora trendfärgen julen 2020. Well, inget annat är ju sig likt i år, så varför inte. Nu är det nog inte kycklinggult som trendnissarna menar, utan mer åt det senapsgula/allmogegula hållet. Och senap är ju ett absolut måste på julbordet, så helt långsökt är det faktiskt inte. Själv har jag införskaffat en bärnstensfärgad vas från HK Living. Jag hittade den bland en massa annan urfin keramik som var till salu på byns fina lilla surdegsbageri, när vi var där och köpte bröd i lördags. Och tänk, med några kvistar mjuken i den blev det faktiskt julstämning direkt.
De bruna ljusstakarna är också i keramik. Dem kom maken hem med till vår lägenhet i "Storstad" för en herrans massa år sedan, och då tyckte jag mest att de var klumpiga. Men man är ju inte sämre än att man kan ändra sig. Nu älskar jag att de är så härligt rustika. De är redan bästa vänner med den nya gula vasen.
Från blå till grön
En gul jul kan man ju se en viss tjusning i, men en ljusblå jul vete katten. Så trots att jag håller på Malmö FF tyckte jag inte att det kändes så himla piffigt med en babyblå ljuslykta på glasverandan. Man kan ju undra varför jag överhuvudtaget köpte en lykta i den färgen, men till mitt försvar kan sägas att den stod på en sådan där rea-på-rea-hylla efter jul för ett par år sedan. Och jag tänkte redan då att jag ju har hela källaren full av burkar med slattar av grön färg.
Ett litet onsdagssvep
Det går åt mängder med ljus här hemma. Jag har batteridrivna ljus i genomgångsrum, men i röda rummet där vi sitter får det brinna levande ljus. Inspirerad av podden Billgren-Wood har jag gjort en välfylld ljuslåda i det gröna hallbordet, dit jag går och väljer och vrakar. Där försöker jag fylla på så ofta jag kan. Vardagslyx i ordets rätta bemärkelse. Och nej, gubben på bilden är inte min man, utan en gammal teatermask i trä, hihi!
Riktiga kläder och spontansemester
Imorgon har jag tagit lite spontansemester. Inte för att man kan åka någonstans och göra något direkt, men skönt ändå att få stänga av datorn och småpyssla lite hemma istället. Vi får väl se vad jag hittar på. Alltid finns det något man kan göra.
Hej fredag!
Smedsljusstaken i smide är ett av mina allra bästa loppisfynd någonsin. Den passar ju så himla bra på Solhäll, som just är en gammal smedsbostad. Den får stå kvar ute på glasverandan även nu under advent och jul. Med fuskljus blir det nästan som en adventsljusstake.
Äntligen finns det goda clementiner i mataffärerna. Ni vet, sådana där som liksom är lite "fluffiga" i skalet, och som är lättskalade och utan kärnor. Ännu mer längtar jag efter när apelsinerna blir sådana, men det brukar de inte bli förrän i januari.
Äpplen vill man ju också ha hemma så här års. Maken är duktig på att äta dem, men själv tycker jag mest att de är det ultimata julpyntet, hihi!
Idag har jag för övrigt haft sovmorgon, tittat på larviga amerikanska julfilmer på TV, bäddat, tvättat en maskin tvätt, tagit ner tjocktröjor från vinden, handlat nya helgblommor på byns finaste lilla blomsteraffär, samt strukit och hängt upp julgardiner och vita kökshanddukar med röda monogram i köket. Och tänk, kameran har inte varit framme en enda gång. Det får bli bättring på den fronten i helgen.
Lördag innan Lucia
På förmiddagen traskade vi nerför backen till byn för att köpa kaffemjölk och posta några julkort. (Det blev bara en handfull i år.) På torget utanför Gästis står kommunens traditionsenliga gran. Tidigare år hade vi även en hel allé av upplysta julgranar längs hela infarten till byn och en ståtlig marschallpyramid utanför kommunhuset, men dessa bortrationaliserades av besparingsskäl redan förra året. Trevligt med en ståtlig julgran på torget ändå. Årets exemplar är synnerligen symmetriskt.
Lucia i smyg
Damkören jag är med i brukar vara med på Musikskolans stora luciakonsert i kyrkan här hemma i byn på lussekvällen, men av detta blir det naturligtvis inget i år. Att det skulle bli en annorlunda Lucia har man ju varit inställd på länge, men nu när dagen väl är här, så känns det faktiskt lite vemodigt. Jag låter iallafall tre av mina adventsbarn tjänstgöra som adventsstake så här på tredje advent (tomten får tjänstledigt idag), och så äter jag en lussebulle och nynnar lite på "Sankta Lucia" i smyg. (Andrastämman, hihi!)
Ett riktigt tittbord
Det skånska decembervädret inbjuder verkligen inte till några längre utomhusaktiviteter, men i helgen fixade jag iallafall till lite på bordet på hörnan vid uppfarten. Det är ändå trevligt att ha något fint att titta på när man är på väg till och från bilen, och för mig räcker det att veta att det är fint, fast jag inte ser det.
Både de röda skidorna och kälken uppe på kökstrappan känns onekligen lite malplacerade med tanke på hur grön gräsmattan strax utanför bild fortfarande är. Fast en klar fördel med milda skånska vintrar är att man kan ha batteridrivna inomhusljusslingor utomhus.