I takt med att löven dalar, så dalar också mitt intresse för trädgårdsarbete. Det hör liksom hösten till på något vis, iallafall när det gäller mig. Det får bara vara, för att jag själv bara vill vara. Fast det har också sin charm.
Jag tar mig gärna en liten runda i köksträdgården när jag kommer hem från jobbet om dagarna, mest för att återigen konstatera hur nöjd jag är med hur allt blev här nere, och för att smaska i mig en och annan tomat i växthuset förstås.
Sallad och spenat skördar vi fortfarande, så länge det går. Man får bara se till att gallra ut höstlöven innan man lägger upp den på tallriken, hihi!
Men även om jag inte kommer att göra så många kroppsliga knop här mer i år, så kan jag drömma desto mer. Om hur fint jag kommer kunna pynta i växthuset med ljusslingor till advent. Och om hur mysigt det skulle vara att sitta där inne och dricka glögg. Och om hur läckert det skulle vara med en eldkorg att tända utanför. Och så drömmer jag redan om nästa vår och allt fint jag vill göra då. För drömmarna dalar visst aldrig!