För en sisådär 5-6 år sedan fick jag en liten Magnolia Soulangeana i födelsedagspresent av min man. Sneglandes mot ett riktigt praktexemplar i en av grannträdgårdarna på baksidan, så drömde vi om hur storslagen och ljuvlig den skulle växa och bli även i vår trädgård. Men magnolior är som bekant lite kinkiga. Den lilla rackaren har förvisso tjocknat ganska bra i stammen, men är fortfarande inte mycket mer än en tvärhand hög.
Blommor har den inte heller bjudit på än, och så sent som häromveckan sa jag till maken att jag nog baske mig skulle gräva upp den och flytta den någon annanstans. Men nu vet jag att även små mangolior har öron, för ställd inför hot om flytt så började det minsann hända grejer! Stora, ludna knoppar finns nu att beskåda på de nakna grenarna. Snälla rara, säg att det är blomsterknoppar!
Hur gör jag nu? Svepa in i fiberduk? Ge extra gödning frampå vårkanten? Jag är beredd att fjäska nästan precis hur mycket som helst för den lilla busken, bara jag får magnoliablommor!