Det har snöat i nordöstra Skåne hela dagen. Jag kliver av bussen nere vid busstationen i samhället och efter ett par minuters promenad möts jag av snöplogen i backen hemmavid. Jag funderar på om vi borde skotta trottoaren, men tänker att det nog är lika bra att vänta och se om snön ligger kvar imorgon. (I Skåne är sannolikheten inte så stor att den gör det.) Väl inne på uppfarten kan jag inte låta bli att ta en sväng runt huset. Jag får pulsa i decimeterhög snö. Det är ljuvligt!
På baksidan av huset är det ännu mörkare. Snöflingorna blöter ner hela mobiltelefonen, men jag kan inte låta bli att ta några bilder. Det blir nästan fartränder!
Just nu är jag extra glad att ljusslingan har fått sitta kvar ute i snöbollsbusken. Ljuset reflekteras extra mycket i snön som täcker grenarna. Nu känns det nästan som jul, flera veckor försent.
När jag pulsar mot kökstrappan är jag blöt långt upp på vaderna, men vad gör väl det? Tänk att man blir som ett barn igen när världen täcks av snö!
Väl inne igen tänder jag en brasa i spisen och tar av mig mina blöta kläder. Hej, mitt vinterland! Jag är faktiskt glad att du är här. Iallafall för en liten stund.