Första oktober står det i kalendern. Själv sitter jag mest och undrar vart september tog vägen. Går inte tiden ovanligt fort nu? Jag har ett kluvet förhållande till den här årstiden. Å ena sidan gillar jag det lugnare tempot som inträder, och det faktum att man får kura skymning, gå i raggsockar och tända levande ljus och brasor i öppna spisen. Å andra sidan förfasar jag mig över hur mörkt det börjar bli på morgnar och eftermiddagar, hur trött jag blir om kvällarna och hur frusen jag är mest hela tiden.
Men höstens färger kan man inte ha annat än positiva tankar om. Grannarnas häck där borta på andra sidan gatan flammar som en vägg av eld, och i slänten börjar träden bli gula. Säga vad man vill om hösten, men den är vansinnigt vacker!