Det var sedan länge dags att byta blommor i mina låga gamla trädgårdsurnor. De är ganska grunda, så det funkar inte att plantera vad som helst, men på byns finaste lilla blomsteraffär hittade jag oxalis som passade jättebra. Den mörkt rödsvarta färgen på bladen i kombination med de ljusgröna stjälkarna blev verkligen en riktigt härlig kontrast mot den vita betongen.
Vid trappan står mitt senaste vapen i kampen mot sniglarna: En isskrapa, som maken hittade till mig när vi var på Biltema härförleden. "Så slipper du böja dig så mycket", konstaterade han. Och nog fungerar den utmärkt för ändamålet. Vass, snabb och smidig och ett utmärkt redskap att sprätta iväg de tragiska resterna med. Jag har gått runt och känt mig som Sharon Stone i flera dagar, tills maken nyligen upplyste mig om att det faktiskt var en ishacka hon hade i "Basic Instinct" och inte en isskrapa. Well, well... Close enough, tänker jag.
Idag har det nästan varit kallt. Det satt fint med en uppvärmande bastu på eftermiddagen. Nu sitter jag bredvid maken och sneglar på "Cursed" på Netflix, fast jag tittar bara på de scener som Gustaf Skarsgård är med i. I övrigt verkar det vara en ganska sömnig serie. Min nya trädgårdstidning börjar kännas mer lockande, får jag erkänna. Ja, så får det nog bli. Men först ska jag ta på mig en fleecetröja och gå ett varv runt trädgården med min isskrapa.