Under den långvariga extrema torkan förra året trodde nog vårt äppelträd att det höll på att dö, för det levererade frukt som aldrig förr. Man fullkomligt snubblade på alla äpplen som låg på marken. I år är situationen helt tvärtom, då vi har haft typ två ynka små frukter på hela trädet. Det där kan man liksom inte råda över. Det blir som det blir.
Med vårt gamla päronträd är läget precis likadant: Mycket frukt förra året och ingen frukt i år. Det är nästan inte ett endaste litet päron i hela det stora trädet. Fast inte mig emot. Nu slipper vi iallafall lukten av mosiga ruttnande päron, som bara gör marken kladdig och dessutom drar till sig getingar. Tur att det verkar ha blivit bättre fruktskördar på andra håll i trakten, så att man iallafall kan handla närodlat i mataffären.