Efter att ha tillbringat ännu en vacker höstdag inomhus i soffläge, pallrade jag mig ut i trädgården för att hämta lite frisk luft vid halv fem-snåret. Sekatören fick följa med, och jag klippte mig en härlig bukett av dahlior, malört, hagtorn med röda bär och några grenar spirea 'Diabolo'. Jag stack även ner några snart överblommade stänglar av vinröd alunrot, som skir kontrast.
Jag plockade ner en hög grön kruka från hyllan i ladan och hittade en nästan mumifierad mus i botten på den. Jag såg den inte förrän jag hällde vatten i krukan och den flöt upp till ytan som en liten kork. Urrrk... Lite ledsamt ändå att tänka på hur den lille stackaren måste ha svultit ihjäl där nere, obenägen att klättra upp för insidans höga släta kanter. Så kan det gå.
Efter tio minuter ute var jag redo att inta soffläge igen. Men nu har jag iallafall en fin bukett som sällskap. Och minnet av den där stackars döda musen, som numera vilar i frid i syrenhäcken.