My goodness, vilken ljuvlig dag vi har haft idag! Strålande sol redan på morgonen, som sedan har hedrat oss med sin närvaro precis hela dagen. Och jag har varit ute i trädgården precis hela dagen! Jag har inspekterat grannarnas nya fina växthus, klippt ner vissna perenner i några rabatter, druckit kaffe i termosmugg och fixat om lite vid ladan. Vilken fröjd att ÄNTLIGEN få vara ute och greja!
Den gamla loppishyllan ovanför gröna bordet hängde knappt ihop efter vintern, och den fullkomligt kollapsade i mina händer när jag lyfte ner den. Dags för en ny, med andra ord. Det blev enklast tänkbara lösning, helt efter den av mig så väl beprövade "man-tager-vad-man-haver-principen". I källaren hittade jag fyra överblivna konsoller i svart smide, och i ladan fanns några gamla golvplankor. De är förvisso också lite maskätna och småskruttiga, men de funkar nog ett tag ändå. Med skruvdragare och ögonmått smäckte jag upp allt på ingen tid alls, och sen fyllde jag på med diverse lullull från ladan i vanlig ordning.
Det gröna bordet har stått ute i nästan 10 år och är också murket så det förslår, men med några nya skruvar och ett hyllplan från en oanvänd lagerhylla från IKEA som extra stöd undertill, så hänger det nog med säsongen 2018 också. Zinkskivan är fläckig och ful, men kamouflerar man den med krukor och pryttlar så syns det inte så mycket. Kotavlan hänger också med ett tag till, fast den börjar onekligen bli lite solblekt.
Benen på bordet ruttnar och blir kortare för varje år som går, haha! Det går dock utmärkt att palla upp allt med en stenbumbling här och där.
När jag ändå hade skruvdragaren ute passade jag på att skruva upp våra julklappsfågelholkar i päronträdet. Högt upp som attan satte jag dem, - maken fick stå nere på marken och hålla i stegen till sin balanserande fruga. Det är kanske lite i senaste laget att sätta upp holkar, men våren är ju och andra sidan också sen. Flyttar det inte in några fåglar i år, så kanske vi får hyresgäster nästa år. Om inte annat är holkarna fina att bara titta på. När vildvinet grönskar på stammen kommer de att titta fram som röda små utropstecken.
Efter fem timmar utomhus känner jag hur livet äntligen börjar återvända. En redan superhärlig dag blev dessutom ännu bättre när det vankades långkokta och ingefärsglacerade revbensspjäll till middag, mums! April börjar onekligen bra, måste jag säga. Nu håller vi tummarna för att det fortsätter så.