I lördags stegade jag fram till kyldisken på byns finaste lilla blomsteraffär och pekade ut allt som jag tyckte var fint. Det blev som vanligt en "en-sån-en-sån-en-sån-och-en-sån"-bukett, eller en "Anna-Karin-bukett", som förträffliga floristfröken F kallar dem. Rufsiga och gröna, alltså.
Den här gången fick jag till och med en fusklapp med mig hem, för att hjälpa minnet att komma ihåg vad det är jag egentligen har köpt. Nerine (som skymtar till vänster i bild här nedan, som en vit liten klocka) tillhör amaryllis-familjen, men är trots namnet tydligen ändå inte släkt med det vi i Sverige kallar amaryllis. Det verkar ändå som att det finns någon slags hybrid som heter amarine, som är en korsning av amaryllis och nerine. Ja, jag säger då det. Vad gjorde vi innan Google fanns?
Utöver det som står på lappen, så innehåller buketten också anemoner, mattram, eukalyptus och blåbärsris. Rufsig och grön, som sagt. Precis som jag vill att det ska vara.
Och ja, dagens bilder är arrangerade så det smäller om det, hihi! Glasverandan är liksom det enda vettiga stället att fotografera på så här års, och gröna glasflaskor gör sig ju alltid så himla bra som utfyllnad på bild.