Nu råder det ingen tvekan om vem som är den stora primadonnan i trädgården: Det är buddlejans tid! Ibland undrar jag om den faktiskt inte är trädgårdsmästarens bästa vän; den kräver inget fjäsk överhuvudtaget och den fyller ut och bidrar med sensommarprakt i en annars ganska så tråkig rabatt.
Man bara klipper ner den tidigt på våren, och just som man tror att nu är det kört så kommer den igen. Det är ju inte för intet som buddlejan går under namnet fjärilsbuske här i Sverige, för lockar fjärilar i mängd gör den också. Jag brukar sitta i fönstret där till höger och kika ut i kvällssolen, när alla vackra vingar kommer och äter kvällsmat. Lovely!