Att gå förbi krukorna med ljuvligt mörkröd-rosa stenbräcka visade sig, som så många gånger förr i plantsammanhang, vara helt omöjligt. På två röda sekunder hamnade två stycken i en påse och fick följa med mig hem. Och som så många gånger förr kom mina loppisfyndade terracottakrukor väl till pass. Sådana krukor är mitt ständiga loppis-span. Älskar patinan på dem!
Nu lär plantorna nog inte få bo i kruka hela sommaren. De mår bättre i riktig jord i det långa loppet, så lite senare i vår gräver jag säkert ner dem någonstans i trädgården. Och när jag har gjort det blir jag ju tvungen att köpa nya plantor att ha i de tomma krukorna. Det är det som är det eviga kretsloppet, hehe!