Söndagar är bra baddagar. Då traskar jag ner i källaren, tappar upp ett rejält skumbad och tar mig ett dopp. Utrymmet är egentligen en tvättstuga och inget badrum, men ni som läst bloggen ett tag vet att vi har placerat ett fristående badkar i en hörna där det redan fanns en golvbrunn. I all sin enkelhet här det är nästan det bästa vi har gjort i hela huset. Både jag och maken älskar att ligga här och filosofera, och ibland klämmer vi ner oss båda två samtidigt och löser alla världsliga problem. (Folk borde bada lite oftare, för man tänker ut så himla bra saker då!)
Myyyyycket skumbad ska det vara! Så där så att det nästan flyger över kanterna och upp i luften när man sätter sig i karet. (Billigast möjliga sort från ICA fungerar alldeles utmärkt.) Och gärna goda tvålar på sidobordet och en rivig tvättsvamp att skrubba sig med.
I eftermiddags låg jag här och lyssnade på P3 Dokumentärpå poddradio på mobilen i nästan en hel timme. Den där programserien är helt klart en favorit, måste jag säga. Allra helst lyssnar jag på gamla kriminalfall, och det finns det gott om där. Det sämsta med P3 Dokumentär är att man tenderar att ligga kvar i badet tills vattnet har blivit kallt och fingrar och tår är alldeles snurkna. Det gjorde jag visst idag...
Nu är det söndagkväll (igen) och en ny arbetsvecka väntar imorgon. Tiden säger väl bara svisch, som vanligt. Snart ligger jag där i badet igen. Inte mig emot!